Har haft ont i magen hela dagen. En helt ny sorts smärta. Gjorde en dum grej igår. Jag åt glass med jordnötter i. Jag vet, jag vet,jag vet. Jättedumt. Tänker att det kanske är kroppens sätt att låta mig komma undan med en varning.
När jag äter lite nötter händer oftast ingenting. Nästa steg är ett "kli i örat". Irriterande men fortfarande fixbart. Sen finns det extremfall. Pistagenöten, min nemesis, snörper ihop min hals totalt. Hände i Turkiet en gång. Satt på en skiten parkering och väntade på en ambulans i vad som kändes som hundra år. Minns att jag tänkte att här vill jag inte dö. Det var inte så här det skulle sluta. Undrar om dom fraktar hem min kropp? Det måste dom väl göra? Visste inte ens att det var viktigt förrän där och då. Hamnade iallafall på ett privatsjukhus uppe i bergen där ingen kunde engelska. Missade planet hem. Man får flygförbud när man inte kan andas. Skön medicin hade dom åtminstone men jag blev uppdragen mitt i natten för försäkringen täckte inte privata sjukhus och fick åka taxi med en kanyl i armen två timmar till närmsta allmänna sjukhus.Pistagenöten har jag inte vågat mig på sen dess. Minns den som den bästa av nötter. Säkert bara därför.
En "Chestnut cheesecake" till kaffet är heller ingen bra idé. Jo,kastanj ÄR en nöt. En riktig nöt. Det lärde jag mig den hårda vägen. Svullna stickande läppar och nässelutslag över hela kroppen. Totalt förödande när man är så ytlig som mig. Inget jag är stolt över. Kliade som satan men det värsta var ju att se så äcklig ut. Grät till mig en extra dos adrenalin på akuten.Detta var bara lite över ett år sen. Så jag var ju inget barn direkt.
Så varför käkade jag den där jäkla glassen igår? Kanske behövde jag lite spänning i mitt liv. Ärligt talat så har jag ingen aning. Idioti är vad det är.
Påbörjade en ny karriär idag.Häleri tror jag bestämt det kallas.Av förklarliga skäl kan jag inte gå in på detaljer här.Så nu kan jag definitivt gå ur svenska kyrkan.Har hållt på att älta det ett tag.Jag har ändå inte en sportslig chans att komma till himmelen(himlen?) med mitt karmakonto.
Så kom Onsdagen.Och det var dags för förhandling om "uppsägning pga arbetsbrist".Det har jag sysslat med idag alltså.Det var ingen hemlighet,sa han.Så jag antar att jag kan nämna det här,annars får jag väl kicken rakt av imorgon.Men,det är ju ingen dödsdom iallafall.Kunde varit ett dåligt besked av en läkare exempelvis.Det hade inte varit speciellt kul.Jag är dessutom ganska van vid att bli uppsagd.Lite min grej.Inga namn är bestämda än,ska jag väl påpeka.Men enligt turordningslistan så ser det ju inte så ljust ut.
Känner mig inte alls som mig själv.Känns mer som om jag tillbringar väldigt mycket tid tillsammans med någon annan.Som har tagit över min hjärna.Och jag är utanför.Fast precis bredvid.Svårt att förklara men ibland känns det helt fantastiskt och andra stunder helt vedervärdigt.Har jag blivit bipolär på äldre dar kanske?
Jag längtar efter något också,eller så längtar jag bara bort.Men det är den känslan.Längtan.Fast inget att rikta den mot så det blir bara tomhet av alltihop.Jag vill att något ska hända mig.Fast jag vill bli utsatt och överraskad.Jag vill inte göra något själv.Kan inte någon bara ta med mig ut på äventyr?Det är inte så deppigt som det låter.Eller ibland är det så,men jag skrattar också.
Har sett en dyr tröja jag har lust att slå till på.Har jag blivit en snobb också?En manodepressiv snobb...
Man ska lita på magkänslan.Den här skitveckan nådde sin kulmen idag med ett dåligt besked.Fast jag kan inte berätta förrän på Onsdag.Så fråga inget!Jag har munkavel.Konstigt ord.
Har tillbringat kvällen med att öva på att rita könlösa(det är dom kanske alltid?)aliens och provat en massa läppstift.
Imorgon bitti ska jag gå en jättelång runda.Jag krackelerar annars.Det är sant.
Känns som om något kommer hända.Den här veckan blir nog inget bra.Har nån slags oro i kroppen som jag inte kan bli av med.Förhoppningsvis är det helgen som sitter i fortfarande.Två av mina små buddhastatyer hade vält när jag kom hem.Ett dåligt omen.
Vilken bläcka igår alltså.Längesen jag var så full.Så jag har varit lite smått ångestfylld idag.Såndär allmän bakfylleångest.Ingen direkt anledning,bara den där otrevliga känslan.Tackar gud för regnet.
Fredag.Finns det något bättre?Ganska mycket om man ska vara helt ärlig.Imorgon är det jobb igen.Men det är helt okej.Har ju inte varit den mest aktiva människan den här veckan om man säger så.
När jag gick på dagis så gick man till biblioteket lite då och då.Varje barn fick välja två eller tre böcker som vi lånade med oss till avdelningen.Jag gick på "Skalman",avdelningen hette så.Jag brukade alltid vilja lägga vantarna på "Till vildingarnas land" och sen brukade jag ta någon av "Mumintrollet"-böckerna.Dom var lite mystiska och lite läskiga.Fast jag inte kunde läsa så var bilderna så fascinerande.
Jo,jag är vaken.Kändes lite bättre igår på kvällen.Men idag var något av ett bakslag.Bara en gnutta feber kvar men jag är så orkeslös.Bara ta sig till toaletten är en kamp.Har inte varit utanför dörren på hela veckan.Tror det blir jobb imorgon iallafall.Sådär,nu har jag fått det ur mig.Tycker själv att det är så förbannat tråkigt att läsa om när folk mår dåligt.Men faktum kvarstår,det är min blogg och då bestämmer jag.
Huvudet är lite tungt.Försökte ändå hålla tillbaka snapsandet(lustigt det såg ut i skrift).
Fick ju lite pengar igår av nära och kära.I födelsedagspresent.Den naturliga reaktionen blev givetvis att gå igenom diverse shoppingforum på nätet.Det ska jag fortsätta med nu.Blir det dom röda bootsen?vi får se.
Det regnar nu.Varför kan det inte alltid göra det på Söndagar?Det passar in i stämningen på något sätt.
